Kungsportsavenyn sjuder av liv dag som natt. Affärer, caféer, restauranger, barer och nattklubbar längs hela breda gatan. Vill du låta ditt eget kök vila, har du all världens mat att välja på bara i dina närmaste kvarter, både när du söker något snabbt och gott, eller mer avancerad gastronomi och fine dining. Här blir du snabbt känt ansikte hos frisören, floristen och restauratören. Om utbud och variation ändå inte räcker i de egna kvarteren, har du gångavstånd till Vasastan och hoppar du på spårvagnen når du snabbt alla stadens delar. Nära även till Trädgårdsföreningen, Scandinavium, Ullevi, Svenska Mässan, Liseberg och Universeum. Det är dessa kvarter som många ser som Göteborgs absoluta centrum, men så har det inte alltid varit.

Det gamla Göteborg var på 1600-talet en betydligt mindre stad, befäst bakom vallgravarna och stadiga stadsportar. Lorensberg var då mest odlings- och betesmark med endast gles bebyggelse. Det blev så småningom också populärt att ha sommarnöjen här bland stadens mer burgna invånare. Lorensbergsparken var också ett populärt utflyktsmål under lång tid, med både värdshus och hästdragen karusell. Området ägdes under en tid av en Lorens Petersén, som är upphovet till att stadsdelen heter som den gör.

Anno 1866 började en ny stadsplan genomföras som syftade till att staden skulle växa mot söder. 1870 började den breda Avenyn anläggas efter internationella förebilder, och den kom att bli nästan en kilometer lång. Att bygga sig hela vägen upp till Götaplatsen tog dock lite tid, planerna bromsade in vid Engelbrektsgatan i höjd med entrén till Lorensbergsparken.

Det var först i samband med Göteborgsutställningen 1923 som Avenyn nådde ända upp till Götaplatsen där det nu anlades teater, konstmuseum och konserthus i rask takt. Detta för att uppmärksamma stadens 300-årsjubileum. Göteborgsutställningen kom att omfatta många delar av Göteborg, bland annat Botaniska trädgården, Liseberg och Svenska Mässan anlades då.

Ur arkitektonisk synvinkel banade utställningen väg för den stil som brukar kallas Swedish Grace. Ett mycket avskalat och stiliserat uttryck som blev lite av ett särmärke för Sverige internationellt, och väldigt uppmärksammat på senare år. Carl Milles stora staty Poseidon är ett ypperlig exempel på detta och det monumentala konstmuseet i sig såklart. Det var en brytningstid för arkitekterna. Konserthuset stod färdigt en bit in på 1930-talet, men i tidig funktionalistisk stil. Det är i dessa vibrerande kvarter du kommer att bo om du väljer att flytta in i Berzelii Linea. Välkommen!